170424 Álbmut först ut i partiledarintervjuerna

 

 

170422 #sametingsvalet2017

Albmut först ut i partiledarintervjuerna

 

På måndag inleder Sameradion & SVT Sápmi en serie partiledarintervjuer inför sametingsvalet. Först ut är Albmut och Lars-Paul Kroik.

Lyssna på P2 eller P6 Stockholm eller via appen SR Play, måndag 24/4 15.00-15.30. Ställ din fråga till Lars-Paul Kroik redan nu - han svarar på chatten med start 15.45.

 

Sameradion 170404

Nordisk samekonvention
Anta förslaget, omförhandla, eller vägra yttra sig över ett bordlagt ärende. Sametingspartiernas remissvar på förslaget till nordisk samekonvention spretar.

 

Álbmut menar å sin sida att konventionen innebär ett genombrott i svensk samepolitik. Den bekräftar att samisk rätt ägs gemensamt av folket samerna, samernas förhandlingsposition förbättras och det blir inte lika enkelt för staten att ignorera och förhala beslut i viktiga frågor när den har ett folk som motpart och inte en yrkesgrupp av samer via rennäringslagstiftningen.

Samelandspartiet går i sitt yttrande in i förslagets detaljer och tycker inte alls att det kan antas som det ser ut nu, eftersom konventionsförslaget inte erkänner reell samisk rätt till land och vatten och att det inte stärker samisk självbestämmande enligt urfolksrätten och folkrätten.

 

Sameradion 170331

Sametingspolitiker är väl medvetna om att de flesta samer utsätts för vardagsrasism och rasism dagligen

Lars-Paul Kroik, Álbmut: Vi har inte jobbat med hur vi ska motverka det, det är en attityd det handlar om. Det måste komma inifrån varje människa, det går inte att säga vad man ska få säga eller inte. Det har jobbats mot rasism i alla tider men den finns ändå. Själv har jag inte varit utsatt vad jag kan komma ihåg. Det handlar om att jobba med attitydförändringar och hur gör man det? 

 

Sameradion 170322

Marita Granström
Hon vill kunna påverka i markfrågor och för mer självbestämmande. Det är huvudorsaken till varför Marita Granström kandiderar för partiet Álbmut.

Marita Granström från Indal är sektionsledare för medicinska sekreterare och it-koordinator. Hon menar att hon kandiderar till Sametinget för att det enda sättet att kunna påverka.

- Det är ingen idé att sitta på kammaren och klaga, säger Marita Granström.

Och hon vill påverka mycket, när det gäller samisk mark, kultur och självbestämmande och valde partiet Álbmut för att ideologin ligger nära hennes egen.

Hon menar att man måste känna att man står bakom ett program, men menar samtidigt att man inte kan få allt oavsett vilket parti man går till. Hon valde partiet främst för att hon vill att rättigheterna tillhör alla samer, oavsett vilket yrke man har.

- Det är en grundläggande syn. Sedan värnar vi om marker. Gruvor och vindkraft är ju en katastrof för rennäringen och även för andra som nyttjar markerna, för tillexempel slöjd. Näringarna, som slöjden lyfts så lite i Sametinget. Jag förstår inte hur man tänker.

Vilka frågor kommer du driva om du blir invald?

- Särskilt alla samers rättigheter och språket är stora delar. Sedan diskrimineringen som är en annan viktig fråga. Har varit upprörd över att röstlängden varit ute på kommunhusen för allmän beskådning, så det finns mycket att ta tag i egentligen, säger Marita Granström.

 

 

Sameradion 170301

Partiet Albmut har nu klart med sin valsedel inför sametingsvalet den 21 maj. Den nuvarande sametingsledamoten Lars-Paul Kroik är som tidigare partiets toppkandidat.


På andra plats återfinns Marita Granström och som tredje namn är Karl-Einar Enarsson.

Albmut har idag en plats i Sametinget.

Så här ser hela listan ut:

Lars-Paul Kroik, Borensberg
Marita Granström, Sundsvall
Karl Einar Enarsson, Umeå
Eva Bergström, Kiruna
Lilian Mikaelsson, Älvsbyn
Jon Sarri, Kiruna
Hans-Göran Holmberg, Blåvikssjön, Storuman
Stina Sarri, Kiruna
Erika Lasko, Rosvik, Piteå
Jan-Olov Jansson, Säter

 

Sameradion 170207 Utredare föreslår utvidgade samebyar

Juristen Eivind Torp har av Sametinget sedan förra året haft i uppdrag att se över lagstiftningen som berör samiska förhållanden.

Detta ska sedan ligga till grund för den framtida samepolitik som Sametinget ska utforma gentemot svenska staten - som ett svar på den hårt kritiserade promemoria om samepolitiska frågor som den borgerliga regeringen la fram 2009.

Eivind Torp föreslår att en stor del av lagstiftningen som berör samiska förhållanden ska samlas under en särskild balk – samebalken.

I svensk lagstiftning finns sedan tidigare elva särskilda balkar som samlar lagstiftningen inom ett visst område, bland annat föräldrabalken, brottsbalken och miljöbalken.

Torp vill inom samebalken inrymma fyra kapitel med följande bestämmelser:

  • om samernas rättigheter,
  • om samisk renskötsel
  • om Sametinget
  • om samernas rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter.Torp föreslår att renskötselrätten tillkommer alla samer precis som idag – men rätten bör få utövas av samebymedlem med renmärke eller samebymedlem som bistår innehavare av renmärke i renskötseln.Ansökan ska godkännas om inte särskilda skäl talar emot det och personen blir då så kallad icke renskötande medlem med jakt- och fiskerätt.Alla medlemmar i samebyn ska enligt förslaget ha rätt till jakt och fiske och samebyn ska också kunna upplåta rätten till jakt och fiske inom samebyns året-runt-marker.När det gäller bestämmelserna om Sametinget och samernas rätt att använda samiska så föreslår inte utredaren några större förändringar i förhållande till dagens Sametingslag och minoritetsspråklag. 
  • Eivind Torp lägger fram sina förslag vid ett seminarium i Tråante/Trondheim på onsdagen. Sametingets plenum ska behandla frågan i Trondheim senare i veckan – styrelsen föreslår att plenum ska anta förslaget.
  • Det sistnämna är helt i enlighet med domen i Girjasmålet, där Gällivare tingsrätt för ett år sedan slog fast att Girjas har ensamrätt till jakt och fiske på sina marker.
  • Om samebyn säger nej till en ansökan så ska beslutet kunna överklagas till Sametinget.
  • Eivind Torp föreslår vidare att personer som är upptagna i Sametingets röstlängd också ska kunna ansöka om att bli medlem i en sameby dit man själv, ens föräldrar eller mor- eller farföräldrar har anknytning.
  • De största förändringarna föreslår Eivind Torp i kapitlet om samisk renskötsel, med den nuvarande rennäringslagen som grund.

 

170210 Professor i urfolksrätt: förslaget saknar laglig grund

Idag behandlar Sametingets plenum förslaget från docent Eivind Torp om en ny lagstiftning som rör samiska förhållanden.

Torp har utrett frågan för Sametinget och onsdags la han fram sin utredning här i Tråante.

Torp föreslår en samebalk med fyra kapitel med lagstiftning rörande renskötsel, sametinget och språkrättigheter.

Och den största förändringen rör medlemskapet i samebyarna, där Torp föreslår att alla som är upptagna i Sametingets röstlängd också ska kunna söka medlemskap i en sameby dit man har tillhörighet.

Dessa nya medlemmar ska framförallt få möjlighet att nyttja jakt- och fiskerättigheterna via samebyn.

Men det här en förändring som inte kan göras över samebyarnas huvuden, enligt Mattias Åhrén.

-Jag tror inte det är möjligt enligt folkrätten, det strider mot egendomsrätten som har ett skydd i grundlagen och Europakonventionen. Så man kan inte göra ett sådant här ingrepp utan att fråga samebyarna själva, säger Åhrén.

Enligt Mattias Åhrén måste frågan lösas via förhandlingar med samebyarna – annars kan det bli en kostsam historia för svenska staten.

-I så fall blir det fråga om expropriation och då ska det finnas ett allmänt intresse, jag är inte säker på att det gör det, och då ska alla nuvarande samebymedlemmar kompenseras ekonomiskt. Bara älgjakten är värd ett par hundra tusen per medlem. Jag har svårt att tro att svenska staten är beredd att lägga upp pengar på att öppna upp samebyarna, säger Åhrén.

Mattias Åhrén har svårt att se att förslaget blir verklighet – utan att det förankras i samebyarna.

-Det finns ju ett intresse från samebyarna att öppna upp samebyarna men då måste man göra det på ett sånt sätt att de accepterar det och känner sig trygga. Att bara lägga ett förslag utan att involvera de som berörs tror jag inte är en framkomlig väg.

 

Samefolket

Sunday, 29 January 2017
- en av de samiska pionjärerna

Lars-Paul Kroik har skrivit en krönika om sin morfars strävanden mot ett enat samiskt folk och en samisk organisering.

Inför detta hundraårsjubileum av det första organiserade mötet för samer som hölls i Trondheim den 6 februari 1917 vill jag berätta om en samisk pionjär inom svensk samepolitik som inspirerat mig och varit förebild i mitt politiska arbete inom samepolitiken. En pionjär som genom sitt abstrakta och analytiska tänkande tidigt insåg vilka möjligheter det fanns att genom att organisera sig i föreningar bli en mer jämbördig part med staten vid förhandlingar om och få gehör för berättigade krav vad avser samers existensmöjligheter.

Den person jag tänker på är min morfar Hans Magnus Konstantin Nilsson. Han föddes den 20 mars 1876 på Gitsfjäll i Vilhelmina församling. Sin grundläggande skolgång fick han vid svenska missionssällskapets skola i Gafsele, Åsele. Efter skolan var han under en period verksam inom renskötseln tillsammans med sin far.

Han förstod tidigt vikten av att utbildning var nödvändig och kunde göra skillnad. Hans Magnus började därför sina studier vid 21 års ålder vid den av den liberala arbetarrörelsen grundade Hola Folkhögskola, Prästmon, Nyland. Efter studieåren 1897—1900 avlade han två examina vid Hermods, Sveriges Grundlagar 1916 och Husdjurslära 1918.

Hans Magnus Nilsson var vid början av 1900 talet innehavare av Västra Malgomajs Lappskatteland. År 1913 flyttade han med sin familj till jordbruket Stenbäck öster om Båtas i Risbäcks församling, Dorotea kommun. Där stannade han kvar fram till sin död på vedbacken i Stenbäck den 4 januari 1926. I början av 1920 talet blev han anställd som lärare vid Avasjö-Rissjö mindre folkskola.

Hans Magnus tog initiativ till ett par skrivelser 1901 och1902 som tillsammans med samerna i Åsele lappmark tillställdes svenska myndigheter. Man ansåg bland annat att renskötselns framtid var osäker och att man därför ville ha möjligheter att kombinera rennäringen med jordbruk. Men myndigheterna ställde sig kallsinniga till detta. Man menade helt enkelt att samer som idkade jordbruk inte samtidigt kunde driva renskötsel på ett effektivt sätt. Vad man kunde tänka sig var att ge stöd till antingen aktiva renskötare, eller till de samer som helt lämnat renskötseln och enbart ägnade sig åt jordbruk. I skrivelserna framfördes också att all mark ovan odlingsgränsen skulle förbehållas samerna genom den då pågående avvittringen.

År 1904 bildades den allra första sameföreningen i Sverige efter initiativ av Hans Magnus. Föreningen fick namnet ”Vilhelmina och Åsele Lappars Enskilda Arbetsförening”. Hans Magnus blev dess första ordförande.

I protokollet från ett sammanträde den 8 juli 1905 i Fatmomakke kapell går att läsa att Hans Magnus Nilsson och Torkel Tomasson framhöll att under tiden man väntade på att prövningen av lappfrågan skulle avgöras i dess helhet, begärde de att 14 § lapplagen (Renbeteslagen från 1898) skulle upphävas, att erforderliga hemman ovan odlingsgränsen skulle inlösas samt att lappskattelanden med oinskränkt rätt till lappbefolkningen skulle återlämnas. Så här 112 år efter detta sammanträde kan man konstatera att än har inte, i vart fall i Sverige, lappfrågan (samefrågan) prövats i sin helhet.

När de svenska samernas första landsmöte hölls i Östersund 1918 bildades Lapparnas Centralförbund. Hans Magnus Nilsson föreslogs till ordförande men något hände och han avsa sig ordförandeskapet som då gick till Lars Rensund.

Under sin vistelse i vinterbeteslandet som var beläget i Ådalen, Ångermanland kom Hans Magnus i kontakt med och tog intryck av sågverksarbetarna strävan att förbättra sina livs- och arbetsvillkor i Ådalen. Sågverksarbetarnas kamp ledde så småningom fram till fackföreningar, rösträtt, demokrati, ökad ekonomisk jämställdhet och arbetsrätt och har lagt grunden till det Sverige vi lever i idag. Med sitt politiska ställningstagande visade Hans Magnus vilja, mod och kurage att pröva nya grepp för att verkligen förändra och förbättra situationen för samer i Sverige i början på 1900 talet. Det var ingen lätt uppgift då och det är heller ingen lätt uppgift i dag med tanke på den tröghet till förändringar den svenska staten visar när det gäller den samepolitiska situationen i Sverige.

Nomadskoleinspektören Vitalis Karnell myntade uttrycket ”Lapp ska vara Lapp” med argumenten att jag citerar: ”när lapparna börja bilda föreningar och hava sin egen tidning, när de börja tillägna sig folkhögskoleutbildning, då är de totalt slut med dem som lappar och då bliva de eländigaste människor man kan tänka sig. Västerbottenslapparna hava tagit sig för med detta och t.o.m. bygga hus och bli bofasta. Därför står de ock inför sin undergång”. De samer som stämde in på den beskrivningen i Västerbotten var egentligen Hans Magnus själv, hans hustru Anna samt Elsa Laula.

Under sin verksamhets tid var Hans Magnus en flitig skribent och debattör i lokalpressen. I provnumret av ”Lapparnas Egen Tidning” som utkom den 15 december 1904 skrev Hans Magnus Nilsson en uppsats om föreningar. Den är den första i sitt slag, skriven av en same i Sverige.

Alla pionjärer som har haft visioner och varit långt före sin tid har som regel fått vänta på att tiden ska hinna ifatt dem. När detta händer är de för länge sedan borta och får aldrig se sina visioner uppfyllda. Så även för Hans Magnus. Hans visioner om att samla hela den samiska nationen låter ännu vänta på sig. Ser man på den situation som råder i dag, för samer i Sverige, så är den splittrad mer än någonsin, trots Sameting och att Sverige har erkänt samer som ett folk enligt folkrätten och detta har skrivits in i Regeringsformen.

Det arbete som Hans Magnus Konstantin Nilsson har lagt ned på att förbättra existensvillkoren för samer och utvecklingen av svensk samepolitik har han dock inte gjort förgäves. Det finns många ättlingar i rakt nedstigande led som fortsatt i hans anda att utveckla samepolitiken och att förverkliga drömmen om en hel och samlad samisk nation.