Våra visioner

 

 Álbmut

V i s i o n e r 2 0 17 fastställda vid årsmötet i Kiruna 12 maj 2016

Grundläggande ideologi

Álbmut konstaterar att samerna i Sverige är ett folkrättsligt erkänt folk sedan 1 januari 2011 vilket är inskrivet i Sveriges rikes grundlag, Regeringsformen, 1 kap. 2§. och har en särskild ställning gentemot staten som ett folkrättsligt erkänt folk och att Sametinget är det samiska folkets främsta företrädare.

Álbmuts grundsyn är att artikel 1 och 27 i ICCPR och artikel 1 i ICESCR,

Artikel 15 i Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter, Urfolksdeklarationen (2007) och Urfolksresolution (2014) ska vara utgångspunkten vad gäller alla överväganden och politiska beslut.

Álbmut arbetar med politiska helhetslösningar utifrån ett folkrättsligt perspektiv vilket innebär att samiska individers lika värde är partiets utgångspunkt.

Álbmut verkar för öppenhet och stöder följande kriterier som definition av vem som är same:

 Självidentifikation

 Igenkännande

 Erkännande

 

Álbmut arbetar för att Sametinget, i egenskap av sakägare, ska ha inflytande i fråga om mark- och intrångsfrågor av principiell karaktär.

 

Historiskt perspektiv

Álbmut anser att de flesta är barn av olika kulturer, och att det därför måste stå var och en fritt att välja sin etnicitet genom självidentifikation i enlighet med internationell ursprungsfolksrätt.

 

Álbmut anser att ingen, varken same eller ej, har rätt att ifrågasätta en annan persons etnicitet och identitet

 

Álbmut har perspektivet att många samer genom lagstiftning och på andra sätt uteslutits från den samiska gemenskapen.

 

Álbmut anser att de samer som vill ta del av det samiska samhället ska erbjudas möjligheter att göra det.

 

Álbmut anser att många lokala samiska kulturer har gått om intet på grund av den politik som förts av statsmakten.

 

Álbmut anser att det är historiskt belagt att samerna hade ett eget rättssamhälle och var ett självständigt folk innan den svenska administrationen tog över under kolonisationsförloppet.

 

Álbmut kommer aktivt att verka för att lyfta fram samernas historia på ett tydligt och sakligt sätt i den samiska och svenska historiebeskrivningen.

 

Álbmut anser att Sverige gemensamt har formats av två folk, samer och svenskar.

 

Álbmut anser att den samiska kulturen och samiska intressen är skilda från de svenska och måste ges utrymme att både kunna bevaras och utvecklas. 


Álbmut har perspektivet att samerna alltid har varit en heterogen folkgrupp med vitt spridda kulturer och språk.

 

Álbmut har perspektivet att Sverige under 1900-talet har försökt att homogenisera det

samiska samhället utifrån en stereotypisk värdeskala

 

Álbmut anser att individens rätt till sitt land, till sitt ursprung och till sin identitet utgår från individens historiska sammanhang.

Álbmut anser att alla samiska ättlingar bär en stark rätt till sitt land, och alla samiska grupper, på lika villkor, bär en rätt att få ta del av sitt kulturella arv.

 

Álbmut har perspektivet att det genom historien uppstått olika samiska grupper med olika behov och olika perspektiv, som inte kan anses motverka varandra utan kommer på sikt leda till att det samiska samhället stärks.

 

A-Ö

Duodji - samisk slöjd/samiskt konsthantverk

 

Álbmut vill stärka och utveckla den samiska slöjden och konsthantverk.

Álbmut vill stärka slöjdarnas rättsliga ställning.

 

Álbmut ska verka för att skapa möjligheter för att alla ska kunna få kunskaper och utbildning i traditionell samisk slöjd och konsthantverk.

 

Álbmut ska verka för att samiska ungdomar ges kunskaper i samisk slöjd.

 

Álbmut ska verka för att möjligheten att anskaffa råmaterial för slöjd förbättras och underlättas.

 

Álbmut ska verka för möjligheten att mönsterskydda samiska traditionella mönster och uttryck.

 

Forskning

Álbmut vill att Sametinget ska bli mer aktiv i att initiera och stimulera forskning och undersökningar.

 

Álbmut ska verka för att eftersatta forskningsområden ges mer utrymme.
 

Álbmut vill att Sametinget inrättar en fond som kan stödja de som vill studera samiska språket på universitetsnivå.

 

Álbmut vill inrätta en etisk nämnd som kan granska och godkänna samisk forskning och som också kan agera som skiljenämnd om det uppstår tvister eller etiska spörsmål inom forskningen.

 

HBTQ rörelsen

Álbmut stöder HBTQ rörelsen i dess strävan att förverkliga människors möjligheter att kunna få vara den man är och vill vara och därmed förbli harmoniska, kreativa, effektiva och hela som människor.

Jämställdhet och likabehandling

Álbmut avser att internt följa Sametingets fastslagna jämställdhetsprogram.

Álbmut ska aktivt verka för att samiska organisationer och myndigheter följer sina jämställdhetsplaner.

Álbmut vill verka för att diskriminering av samer så väl inom som utom gruppen dokumenteras och följs upp.

Álbmut vill genom forskning, utredningar och seminarier kartlägga den strukturella diskrimineringen och det institutionella förtryck av samer som kommer ifrån majoritetssamhället, och som uppstått utifrån Sveriges samepolitik.

Kultur

Álbmut vill initiera kulturprojekt som handlar om att återta lokala kulturer, näringar och språk och aktivt verka för en bred kulturminnesvård.

 

Álbmut vill att samer ska ha rätt att uppföra traditionella kulturbyggnader i sitt område, och att befintliga byggnadsverk kan ges möjlighet att aktivt vårdas och skyddas.

 

Álbmut kommer aktivt att verka för den samiska kulturens framtid, både för att kvalitetssäkra traditionell samisk slöjd men också verka för att innovatörer inom olika kulturområden får utrymme för att stimulera den samiska kulturen till utveckling.

 

Álbmut ska stödja projekt för att öka dagens kulturella utbud inom samisk teater, musik och film.

Álbmut vill stödja kulturprojekt som syftar till att marknadsföra den samiska kulturen i Sverige och utomlands.

 

Álbmut har en generös och demokratisk syn på samiska organisationer och kommer att verka för att alla organisationer ska kunna erhålla ett rimligt verksamhetsstöd.

 

Kulturbygd och näringar

Álbmut har som vision att åter få den samiska kulturbygden att leva och att flera småskaliga näringar ges ekonomiska förutsättningar att verka.

 

Álbmut vill verka för att Sametinget ska kunna stödja projekt och investeringar i Sápmi som syftar till att levandegöra kulturbygden.

 

Álbmut vill verka för att Sametinget ska kunna stödja nystartade företag inom Sápmi.

 

Álbmut kommer att verka för att exploaterande företag återinvesterar i områdena Religion

 

Álbmut respekterar alla livsåskådningar och trosinriktningar.
 

Mark & Rätt

Álbmut arbetar för att staten rättar till inbyggda systemfel i lagstiftningen och anpassa den i enlighet med den folkrättsliga status som regeringsformen anger.

 

Álbmut arbetar för att lyfta det samiska folket från att vara en rennäringsfråga till att bli en folkfråga.

 

Álbmut arbetar för att varje samisk individ som kan härleda sitt ursprung till sitt samebyområde och genom att registrera sitt medlemskap där de ska kunna använda sin nyttjanderätt.

 

Álbmut konstaterar att Högsta domstolen i Nordmalingsmålet har fastslagit, förutom rätten till vinterbete, att renskötselrätten är civilrättslig som gäller till förmån för den samiska befolkningen som kollektiv.

Álbmut kommer att aktivt verka för att bringa klarhet kring statens förehavande med samernas marker som syftar till att minska dagens och framtidens konflikter.

 

Álbmut erkänner att det kan finnas en individuell kompensation för förlorade laglotter, men anser att denna inte är på politisk nivå utan utgör en rättslig process gentemot den svenska staten som samiska ättlingar får driva på egen hand. Sametinget kan dock verka för förändringar i lagar och

domstolsväsendet som förbättrar rättskyddet för samer ur ett folkrättsligt perspektiv också utifrån att samerna är en nationell minoritet.

 

Álbmut kommer att aktivt arbeta för att samerna som urbefolkning garanteras sina hävdvunna rättigheter, ur perspektivet att samernas land koloniserades. Det handlar bl.a. om rättigheten att uppföra kulturbyggnader, jaktstugor och gemensamhetsbyggnader på de traditionella samiska markerna samt att bevara redan befintliga kulturminnen.

 

Álbmut anser att alla utan inskränkning har tillgång till naturen. När det gäller terrängfordon som kan leda till negativa effekter på natur, mark och renskötsel, kan beslut om begränsningar i trafikens omfattning göras.

 

Álbmut arbetar för ett mer jämlikt Sápmi – och att människor oavsett kön och etnicitet ska ges samma förutsättningar för att leva, bo och samverka med de traditionella samiska näringarna. Partiet anser också att alla i det samiska området har rätt till medbestämmande på lokalnivå.

 

Álbmut kommer aktivt att verka mot rasism, fördomar och diskriminering mot alla folkgrupper. Partiet kommer också att aktivt verka för ett mer rättvist och jämlikt samiskt samhälle som tar hänsyn till alla de etniciteter som bor i Sápmi. Partiet bejakar mångfald och alla människors lika värde inför lagen och varandra.

 

Álbmut kommer aktivt att agera för att staten och kyrkan ska ta ansvar för och kompensera sina misstag.

 

Álbmut ska arbeta för att den statliga administrationen förändras för att förenkla och förbättra kommunikationen mellan medborgare och administration, så att ansvaret klargörs i syfte att etnisk eller annan diskriminering från myndigheter kan tydliggöras och rapporteras. Partiet kommer också aktivt arbeta för att tjänstemannaansvaret återinförs.

 

Álbmut kommer att verka för att skapa ett tryggare rättssamhälle. Dessutom ska partiet verka för att internationella konventioner ratificeras och även fortsättningsvis ha kontakt med EU och FN. Partiet kommer också verka för att vid varje av statsmakten föreslagen förändring av same- och renskötselpolitiken som kräver lagstiftning eller annan föreskrift, inte strider mot den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess protokoll.

 

Álbmut kommer att arbeta för att domstolarnas självständighet ökar. På så sätt kan enskilda samer eller samiska kollektiv få rättvisa domar i en tydlig ordning.

 

Álbmut tror på den enskilda människans förnuft och förmåga att tänka självständigt och hennes intresse av att vårda och ansvara för sin närmiljö.

 

Media

Álbmut vill arbeta för att samisk media ska vara oberoende, opartisk och saklig för att stärka demokratin.

 

Álbmut ska arbeta för att fler mediekanaler skapas och ges förutsättningar att överleva.

 

Miljö

Álbmut sätter miljöfrågor i centrum och har ett globalt perspektiv på hur klimatförändringar och andra miljöhot kommer att påverka världen.
 

Parlamentsbyggnad

Álbmut anser att en parlamentsbyggnad är en naturlig del av det samiska självbestämmandet, och att Sametingets verksamhet ska utgå från denna.

 

Renskötsel

Álbmut anser att renskötseln är ett av de viktigaste uttrycken för samisk kultur som ska utvecklas och bevaras samt att Sametinget ska företräda rennäringen.

 

Álbmut kommer att stödja arbetet med att på lång sikt stärka rennäringen i frågor som är relevanta för renskötseln.

 

Álbmut kommer att verka för en reformering av dagens samebysystem som syftar till att göra det möjligt för varje samisk individ att nyttja sina rättigheter.

 

Álbmut anser att varje samisk individ ska ha möjlighet att delta i renskötseln på lika villkor och att förutsättningarna för deltagandet ska bygga på objektiva kriterier.

 

Álbmut kommer att verka för att jakt- och fiskerättigheter ska kunna användas av de samiska individer som kan härleda sitt ursprung till samebyområdet och av de fast boende.

 

Álbmut vill verka för att skapa förutsättningar för småskalig renskötsel och tamrenskötsel.

 

Álbmut kommer att utföra reformarbetet i syftet att trygga renskötarnas kunskaper för framtiden genom att aktivt arbeta för att få in fler unga människor till renskötseln.

 

Álbmut vill förändra rennäringslagen så att barnens rättigheter i arvsfrågor stärks.

 

Álbmut ska verka för att kvinnor kan verka inom rennäringen på lika villkor som män.

 

Álbmut kommer att verka för en balanserad renskötsel som står i proportion till betesmarkerna.

 

Samiskt kulturarv

Álbmut ska verka för att det under Sametinget inrättas en särskild samisk nationell kulturarvsmyndighet för hela det samiska kulturarvet innefattande alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan. Kulturarvet innefattar samiska kvarlevor.


Självbestämmande

Álbmut konstaterar att artikel 1 i FN:s konventioner om civila och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ger samerna som folk rätten till självbestämmande.

 

Álbmut konstaterar att ursprungsfolken genom Urfolksdeklarationen och Urfolksresolutionen är berättigade till autonomi eller självstyre i frågor som gäller deras interna och lokala angelägenheter samt till medel att finansiera sina självständiga funktioner.

 

Álbmut anser att självbestämmandet ska ske inom ramen för Sveriges statsskick och grundlagar.

 

Álbmut bevakar och värnar om Sametingets självbestämmande och suveränitet

 

Álbmut ska arbeta för att utveckla Sametinget som en röst för varje samisk individ.

 

Álbmut arbetar för att Sametinget bevakar samhällsutvecklingen och tillgodoser alla samiska behov.

 

Álbmut arbetar för att kontinuerligt stärka Sametingets förtroende och legitimitet.

 

Álbmut vill att Sametinget reglerar exempelvis jakt, fiske och renskötsel.

 

Álbmut arbetar för att intrångsersättningar från exempelvis gruvnäring, vindkraft, jakt-/ fiskeupplåtelser, skogsbruk, vattenkraft samt andra ersättningar eller avgifter – som inte går till enskilda renägare – omfördelas via Sametinget så det kommer det samiska folket till godo.

 

Spridning av samisk information och kultur

Álbmut anser att sameföreningarna över hela Sverige utgör ett grundfundament i det samiska samhället, och utgör viktiga plattformar för kunskapsöverföring av samiska traditioner och språk.

 

Álbmut vill verka för att mer resurser tillförs föreningarna med målet att öka deras verksamhet.

 

Álbmut vill inrätta ett samiskt informationscentrum under Sametinget i Stockholm.

 

Álbmut kommer att stödja initiativ som syftar till att stärka den samiska kulturens synlighet i samhället.

 

Utbildning

Álbmut kommer att arbeta för att varje samisk individ enligt språklagen kan erhålla samisk

undervisning både i sameskolor och i grundskolor.

 

Álbmut stöder att Sameskolstyrelsen, även framgent får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskola- och fritidsverksamheten för samiska barn.

 

Álbmut vill att antagningskraven utformas så att alla barn, oavsett etnisk bakgrund, ges möjlighet att gå i sameskolan.

 

Álbmut vill inrätta ett universitet för att stärka forskning och utbildning kring samiska språket, kulturen och näringar.

 

Álbmut kommer att stödja förbättringar av, och initiativ till, hemspråksundervisning för barn och språkstudier för vuxna.

 

Álbmut vill att man inom Sápmi på ett bättre sätt tillvaratar språkkompetenser.

 

Álbmut vill att förvaltningsområdet ska utökas och omfatta alla delar av det samiska området.


Álbmut kommer aktivt att arbeta för att Sverige ska erkänna samiskan som hemspråk.