Valbroschyr 2017

EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ – FOLKET

 

Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017

Framtid ska gå före Forntid För samers lika rätt och möjligheter

En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive samer utan medlemskap i sameby, har lika tillgång till land och vatten och i detta syfte införa nödvändiga lagändringar för att undvika onödiga skillnader mellan samer ur detta perspektiv.

 

Därför arbetar vi för att Sverige ska erkänna folket samerna även i praktisk politik och anpassa lagstiftningen till den status de har inskrivet i Regeringsformen.

 

Álbmut slår vakt om och vill förstärka Sametingets självbestämmande och integritet i betydelsen av artikel 1 i de båda MR konventionerna från 1966 samt Urfolksdeklarationen och slutdokumentet från FNs världskonferens

för urfolk år 2014. Álbmut kommer att fortsatt arbeta för att Sametinget tilldelas uppgifter och ansvar för frågor inom alla områden som berör samer tex. Länsstyrelsernas uppgifter angående markfrågor, ansvar för repatriering av samiska kvarlevor, administrering av jakt och fiske. Samt arbeta vidare med att samer tar del av värdet av de naturresurser som utvinns i samiska område som tex. Intrångsersättningar och vinstandelar ifrån gruvnäring, vind- och vattenkraft omfördelas via Sametinget så att de kommer folket samerna till del.

 

Albmut vill med din hjälp åstadkomma förändringar och förverkliga drömmen om en utökad samisk gemenskap.

 

Sametingspartiet Álbmut Vi är ett sametingsparti som har folkperspektivet som utgångspunkt, med inriktningen på att makten utgår ifrån det samiska folket.

 

Samers lika rätt och möjligheter Alla samers lika värde

 

Varför har inte alla samer tillgång till sin samiska rätt? 

Den samiska rätten (Renskötselrätten) är en civilrättslig bördsrätt. För att kunna ta del av den

krävs medlemskap i sameby. Álbmut arbetar för att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive samer utan medlemskap i sameby, har lika tillgång till land och vatten och att lagstiftningen ändras så att onödiga skillnader mellan samer tas bort.

 

Vem bestämmer vilka som ska betraktas som Samer och kunna bli antagen på Sametingets röstlängd?  

Álbmut anser att ingen, har rätt att ifrågasätta en annan persons etnicitet. Álbmut stöder FN systemets kriterier för att definiera ett urfolk: Självidentifikation, igenkännande och erkännande. Álbmut arbetar för att endast den som omfattas av ett beslut har överklagansrätt i förhållande till beslutet.

 

Hur ska vi ta emot och bemöta samer som på grund av svensk samepolitik gått miste

om sin samiska identitet?  

De samer som sent upptäckt och bejakar sin samiska identitet får inte avvisas utan ska istället uppmuntras i sin strävan att förverkliga sina möjligheter att bejaka sin samiska identitet och kunna vara den man är och vill vara och därmed bli harmoniska, effektiva och kreativa människor och med detta bidrar till samisk kultur och det samiska samhället. Vi vill att det samiska samhället ska vara till för alla samer oavsett bostadsort, födelseort, yrke, eller läggning. Samma sak ska gälla för HBTQ rörelsen. En del är urbana samer. Därför är frågan om alla samers lika värde viktigt.

 

Ett levande språk Rennäring och renmärken

På vilket sätt är renskötseln så viktig för samisk kultur? 

Álbmut anser att renskötseln är ett av de viktigaste uttrycken för samisk kultur och har sin givna plats under folkstyret och dess frågor ska hanteras professionellt. Vi arbetar för att renskötseln ska utvecklas och bevaras och att Sametinget ska företräda rennäringen. Álbmut arbetar för att alla renmärken som avlysts ska åter registreras på sina ursprungliga ägare även om de inte kommer att driva renskötsel.

 

Varför är det viktigt med ett levande samiskt språk?

Ett levande språk stärker samisk identitet och samhörighet. Vi prioriterar hemspråksundervisning och språkstudier för vuxna. Vi vill arbeta för att skapa en naturlig och jämbördig dialog mellan föräldrar och kommuner för de föräldrar som enligt Lag (2009:724) om Nationella minoriteter och minoritets språk vill sätta sina barn i samisk förskola. Samma sak ska gälla för dem som vill ha samisktalande personal i äldrevården.

 

Konsultationsordning Självbestämmande

 

Behövs samiskt självbestämmande och i så fall till vilken grad?  

Samer är ett erkänt folk och har därför rätt till självbestämmande, rätt till land, vatten och resurser. Sametinget är Folket samernas främsta företrädare. Álbmut kommer att fortsatt slå vakt om och förstärka Sametingets integritet och självbestämmande i enlighet med  urfolksdeklarationen och inom ramen för det svenska samhället. Sametinget ska vara det organ som uttrycker den samiska folkviljan som avsikten är. Detta eftersom Sametinget är ett utryck för demokrati och samiskt självbestämmande.

 

Varför är det så viktigt att ha en fungerande och effektiv konsultationsordning med Staten och övrig omgivning?  

Sametingets roll i det svenska självstyret kräver en effektiv konsultationsordning med Staten som innebär att den ska vara baserad på en jämbördig dialog samt bilaterala samtal och förhandlingar. Álbmut arbetar därför med att inbyggda systemfel ska tas bort som tex. att byta ut föråldrad lagstiftning och ersätta den med en enhetlig och samordnad lag som innebär att det blir naturligt och enklare för Sametinget att uttrycka en klar och entydig uppfattning i principiella och viktiga frågor.

 

Intrångsfrågor Kulturbyggnader

 

Är det nödvändigt att Sametinget har inflytande och kontroll över mark- och intrångs frågor?  

Markerna är basen för samisk kultur. Därför vill Álbmut att Sametinget ska tilldelas ansvaret för alla frågor som rör oss samer. Som sakägare ska Samtinget överta de uppgifter som Länsstyrelsen har idag då det gäller t ex mark- och intrångsfrågor. Ytterst handlar det om självbestämmande. Utan våra marker är vi som torra löv för vinden.

 

Varför måste samer som inte är medlemmar i sameby bränna ner sina byggnader inom åretruntmarkerna och som tillhört dem i generationer?  

Enligt rennäringslagstiftningen får endast byggnader och andra anläggningar som används i renskötseln sättas upp och användas. Álbmut arbetar för att bortskaffande eller nedbränning av samisk egendom i form av byggnader eller andra anläggningar inom åretruntmarkerna ska upphöra. Samisk egendom ska ha samma status vare sig man är medlem i sameby eller inte i enlighet med samernas folkrättsliga ställning och Grundlagens formuleringar.

 

Vi som ställer upp till Sametingsvalet 2017

Lars-Paul Kroik

Partiledare, Borensberg

Särskilt intresse: Samers lika rätt och möjligheter

E-post adress: lars-paul@albmut.se

 

Marita Granström

Sektionsledare/IT-koordinator, Sundsvall

Särskilt intresse: Vem ska betraktas som samer

E-post adress: marita@albmut.se

 

Karl Einar Enarsson

Vägledare, Umeå

Särskilt intresse: Ett levande samiskt språk

E-post adress: karl.einar@albmut.se

 

Eva bergström

Skräddare, Kiruna

Särskilt intresse: Rennäringsfrågor och renmärken

E-post adress: eva@albmut.se

 

Lilian Mikaelsson

Pensionär och renägare, Älvsbyn

Särskilt intresse: Samiskt självbestämmande

E-post adress: lilianalbmut.se

 

Jon Sarri

Gruvarbetare, Kiruna

E-post adress: jon@albmut.se

 

Hans Göran Holmberg

Pensionär, Blåvikssjön Storuman

E-post adress: hans@albmut.se

 

Stina Sarri

Dialyssjuksköterska, Kiruna

E-post adress: stina@albmut.se

 

Erika Lasko

Undersköterska, Rosvik, Piteå.

E-post adress: erika@albmut.se

 

Jan-Olov Jansson

Kyrkvärd, Säter

E-postadress: jan.olov@albmut.se

 

”Alla samer har lika rätt till sin historia, sin kultur och till sitt land.”

Rösta på partiet Albmut - Almetjh - Almasj – Folket

VI BEVAKAR DIN URFOLKSRÄTT!

Ordförande: Lars-Paul Kroik; lars-paul@albmut.se

Ledamot: Marita Granström, marita@albmut.se

 

Ytterligare information:

www.albmut.se

Besök vår Facebook sida:

Álbmut

 

EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Du kan visa vad du vill genom att rösta i Sametingsvalet den 21 maj 2017!